I skolorna runtomkring i Sverige serveras det dagligen ca 1,3 miljoner skoluncher. I många av skolorna är skolluncherna riktigt bra! Det måste sägas. Utbudet vad det gäller råvaror, maträtter och tillbehör har blivit mycket bättre i skolorna, i jämförelse med för 20-30 år sedan. Inte minst vad det gäller ekologiska råvaror, variationen på maträtter och även vegetariska alternativ.
Det finns dock även exempel på skolluncher som tillagas i en större skola för att sedan i värmelådor transporteras till omkringliggande mindre skolor. Den uppvärmda maten kommer inte smaka något vidare, vilket säger sig självt. I en jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor kan det skilja sig en hel del kring vilket sätt man har löst dilemmat med skollunch. Friskolorna kan ha helt andra sätt att lösa detta med lagade skolluncher åt eleverna på skolan. Det är Inte ovanligt att eleverna får lunchkuponger och att dessa används som betalning för att äta lunch på diverse olika matställen i närheten av skolan – vilken även kan vara snabbmatsställen. Friskorna driver i vanlig ordningen en sorts kampanjjakt på att locka elever! Kom hit och ät snabbmat till lunch och skölj ner med stora klunkar läsk! Barns rättigheter i skolan när det gäller att få en smakfull och näringsrik skollunch inkluderas i paragraferna 4 och 24 i barnkonventionen. Detta handlar helt enkelt om rätten till god hälsa och välbefinnande samt att politikerna gör sitt yttersta för att samtliga barn får det de har rätt till. Kan det verkligen vara så svårt att få till såväl välbalanserad som hälsosam skolmat? Tydligen.
Skolmat Sverige.se
Grundskolor kan ta del av detta kostnadsfria program för att utveckla skolluncherna så att de blir mer näringsrika och smakfulla. Skolorna rapporterar in enkäter och Skolmat Sverige.se sammanställer och föreslår förbättringar åt skolorna. Här bör tilläggas att varken förskolor eller gymnasieskolor kan ta del av dessa resurser eftersom de ännu inte omfattas av det nya lagkravet. Detta faktum kan tyckas mycket märkligt; att ett lagkrav gäller grundskolan men ej gymnasium eller förskola. Om skolorna skulle luta sig mot barnkonventionen är den oerhört tydlig. Alla barn skall omfattas och har rätt till en näringsrik och smakfull skollunch. Punkt slut.
FN:s Barnkonvention
I nuläget har inte mindre än 196 länder i världen ratificerat FN:s barnkonvention. I USA har barnkonventionen ännu inte ratificerats. Enligt FN:s barnkonvention inkluderas samtliga barn och ungdomar under 18 år. Skolelever runtomkring i detta avlånga land sitter med i elevråd och den absolut vanligaste frågan som uppkommer på ett elevråd i en skola är och förblir frågan om skolmaten. Mycket tyder på att barnen själva är missnöjda med skolmaten. En del elever matstrejkar i protest mot skolmaten. Frågan är om det hjälper? Regeringen lägger i snitt en budget för skolmaten där varje skolportion får kosta cirka 10 kr per elev. Ville regeringen på allvar höja kvalitén på skolmaten skulle den kostnaden behöva ökas till minst 15 kr per elev. Ställ även krav på skolkocken. Höj lönen men kräv adekvat kockutbildning och maten kommer garanterat att smaka bättre. Frågan är – vem står och lagar maten i skolköket idag?
